torsdag 25 augusti 2016

Plommonchutney med ingefära och chili

Funderade på vad en bör göra med alla plommon och fick tips om plommonchutney av en vän. Det är en god chutneyn som är väldigt användbar.
Hittade ett recept i ICA-kuriren men byter bl a mot råsocker. Det skulle ge 5 dl men blev snarare 2 dl. Det är det som är dumt med rymdmått istället för vikten för dessa plommonen är små och odlade helt utan gift eller särskild näring. Gott och starkt blev det i a f!

Plommonchutney med ingefära och chili
Ger ca 2 dl  Skölj, kärna ur och skiva 
8 plommon 
tunt. Skala, dela och skiva  
2 rödlökar (schalottenlök hade jag)
tunt. Dela, kärna ur och finhacka  
1 röd chilifrukt (t ex spansk peppar) 
Lägg även 
4 msk råsocker  
4 msk honung  
2 msk ättiksprit (12 %) 
3 msk finriven färsk ingefära 
3 msk  = 4,5 cl dvs nästan 1/2 dl

finrivet skal av  
2 krm salt  
i en kastrull. 

vackra färger fast jag hade schalottenlök istället för röd lök!
Koka upp och låt småkoka i 20–30 minuter. Rör då och då. Häll upp chutneyn i väl rengjorda burkar. Förvara i kylskåp. Servera gärna chutneyn till Inbakad fläskkarré med kapris och soltorkad tomat.

Dagens plommonskörd hos mor och far. 2 sådana här stora (30 l) hinkar plockades det igår. De har delat, tagit ur kärnorna och frusit in en massa och så ska mamma koka saft så hon har tagit fram sin Saftmaja.

onsdag 24 augusti 2016

Metalliskt eller radioaktivt?

Jag har kallats till SUS i Malmö igen och fått sju "röntgentäta ringformade markörer" som jag ska äta dessförinnan.

Undrar om "röntgentäta ringformade markörer" innebär att de är av metall eller radioaktiva... Gissar på att det är metall eftersom själva ränthenstrålarna (väl?) är radioaktiva. Tyckte mest att formuleringen är intressant.

tisdag 23 augusti 2016

Katters olika prat

Idag hörde jag något enormt intressant i Vetenskapsradion Forum apropå att bebisar gråter på olika språk. Robert Eklund, som är lingvistik-professor vid Linköpings universitet, forskar nämligen på hur katter och människor pratar med varandra!
Som jag berättat tidigare är Greta väldigt meddelsam och berättar både stort och smått. Veterinären sa t ex att han tycker att vi verkar ha en ovanligt god kommunikation. Inte så konstigt eftersom vi umgås nästan dygnet runt sedan ett drygt decennium i o f s...
Här berättar Greta att hon hittat smultronGretero

Eklund berättar att mjauandet är långt ifrån det enda sätt katter kommunicerar på och hans forskning visar också att  kattljuden sannolikt skiljer sig åt mellan olika delar av landet, som om de pratade olika dialekt helt enkelt.
Min bild på en gepard i Sterkfontein Rhino Reserv, Sydafrika

Han berättar också om sin forskning från olika ställen i världen på bl a geparder. Jättespännanade; lyssna här och kolla in hans hemsida här!

måndag 22 augusti 2016

Bebisars gråt på olika språk

20 augusti rapporterade Vetenskapens Värld det fantastiska att "Nyfödda från vissa länder i Asien och Afrika gråter annorlunda än europeiska spädbarn. Det visar två nya studier från universitetet i tyska Würzburg, rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung." Samma telegram publicerades också i DN dagen efter.
"Bebisar från Kina och Kamerun har en mer melodisk gråt.
– Den lät mer som ett gnolande, säger språkforskaren Kathleen Wermke, en av de som forskat om saken. Förklaringen kan ligga i att tonhöjden i exempelvis språket mandarin spelar en mer betydelsebärande roll för varje enskild stavelse än i tyskan.
Forskarna drar slutsatsen att nyfödda börjar ta till sig byggstenar i språket omedelbart efter födseln, inte först när de börjar jollra eller forma sina första ord. Redan i mammans mage kan det blivande barnet känna igen språkmelodier [genomgående mina kursiveringar]i omgivningen.  I studien ingick 55 nyfödda barn från Kinas huvudstad Peking och 21 från Nsofoket i nordvästra Kamerun [som du kan läsa om på engelska här]."
Här är Albin 3 månader 2011 och får representera en bebis
fast han är helt tyst och glad på bilden
Max Planck Gesellschafft rapporterade dock redan i November, 2009 om "Bebisar med dialekt". Den artikeln fortsätter "Nyfödda gråter olika olika beroende på mammans språk.  
Under första dagarna i livet gråter franska spädbarn redan annorlunda än tyska. Det visar resultatet från en studie vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences i Leipzig, Centret för För-språk Utveckling och Utvecklingsproblem (ZVES) vid University Clinic Würzburg och Laboratoriet för Kognitiv Vetenskap och Lingvistik vid Ecole Normale Supérieure i Paris. I studien  jämförde forskarna inspelningarna av 30 franska och 30 tyska spädbarn som var mellan två och fem dagar gamla. Medan de franska nyfödda ofta grät i ett allt högre tonläge [med högre frekvens, dvs allt högre toner] medan de tyska bebisar grät med en fallande intonation. Anledningen till derra tros vara de olika intonationsmönstren (betoningar) i de två språken, vilket barnen redan lägger märke till inne i livmodern och som de senare följer. (Current Biology, 5 november, 2009)
Gråtmelodin för franska (vänster) och tyska (höger) spädbarn skiljer sig mycket åt
troligen pga språkens väldigt olika betoningsmönster (intonation)
Bild ©MPI für Kognitions- und Neurowissenschaften
Under den sista tremånadersperioden av graviditeten utvecklas fostren till aktiva lyssnare. 
'Hörselsinnet är det första som utvecklas', säger professor och dr Angela D Friederici, en av ledarna vid Max Planck Institutet
'Särskilt moderns röst känner barnen tidigt igen'. Dock är fostrets hörsel i livmodern begränsat pga fostervattnet. 'Det som främst tränger igenom är de respektive språkens melodi och intonation'. 
Tidigare har professor Friedericis forskarlag funnit bevis för att intonationsmönstren på de olika modersmålen redan är impregnerade o fyra-månader gamla spädbarns hjärnor.  
Särskilt stora sådana skillnader finns mellan just franska och tyska. 
'På franska slutar många ord med betoningen uppåt, så att intonationen stiger, medan det i tyskan ofta är precis tvärtom', förklarar Friederici. Ordet 'papa' uttalas "papá' på franska och pápa' på tyska, exempelvis. Tills nu [2009] tycktes det otroligt att det skulle påverka nyfödda. Det ansågs att gråtmelodin påverkats av hur andningstrycket föll eller steg, som hos schimpansbebisar och inte genom en mental påverkan av hjärnan. Det antagandet var fel, vilket analysen av mer än 20 timmars spädbarnsgråt 'på franska och tyska' från mödravårdscentraler visade. 
Gråtande baby på bild lånad från Frankfurter Allgemeine Zeitung
Denna analys av gråt genomfördes under ledning av dr i psykologi Kathleen Wermke från ZVES och visade att nyfödda tenderade att framställa intonationsmönstren som var mest tydliga för deras respektive modersmål. Gråtmönstren hos de tyska bebisarna började ljudligt och högt, för att följa en fallande kurva medan franska bebisar oftare gråt med en stigande ton. 
Denna tidiga känslighet för hur intonation sker kan senare hjälpa barnen att lära sig språket menar forskarna
'När de började forma sina första ljud byggde de ett melodiskt mönster som redan var välkänt och på så sätt behövde de inte börja från noll', säger neuropsykologen. De evolutionära rötterna till detta beteende är äldre än när det talade språket uppstod, tror forskarna. 'Imitation av melodiska mönster utvecklades för miljontals år sedan och bidrar till det starka bandet mellan barn och mödrar ' avslutar Friederici." Som med musik alltså och att barn hör sådan redan i livmodern!

söndag 21 augusti 2016

Hjäpsamhet o snällhet i hjärnans centrum

Oxfordsforskare upptäcker område djupt inne i
 hjärnan som stödjer vårt hjälpsamma beteende
Bild från studien som visar det aktuella området
hjärnan där hjälpsam snällhet finns
Det här med att hjälpa andra är ett viktigt knep för att känna lycka, vilket jag berättat en hel del om.
18 augusti berättade Vetenskapsradion om att "engelska forskare hittat en del i hjärnan som har att göra med hur vi lär oss att vara snälla och hjälpsamma mot våra medmänniskor. Det är en del, ganska långt in i hjärnan, där inlärningen sker av det som forskarna kallar prosocialt beteende. [Vilket dels tyder på att det är en väldigt viktig mekanism för vår överlevnad liksom att den måste vara oerhört gammal och att vi bör dela den med de flesta levande varelser. Se filmen nedan på tvättbjörnen som blir orolig och försöker rädda sin bror när han simmar i en pool!]  
Det handlar alltså om ett beteende som går ut på att hjälpa och vara god och generös mot andra människor.

Tidigare har det varit ganska välkänt hur inlärning av sådant som gynnar oss själva går till och var det sker i hjärnan  Men hur vi lär oss att osjälviskt hjälpa andra har varit mer okänt. [Genomgående mina kursiveringar.]
Nu använde forskarna en metod där försökspersoner fick lära sig saker som antingen gynnade dem själva eller andra. Försökspersonerna studerades samtidigt i en magnetkamera.  
Forskarna upptäckte då en del i hjärnan som bara aktiverades när försökspersonerna lärde sig att hjälpa främlingar.  Dessutom såg de att det fanns mycket stora individuella skillnader på hur bra vi är på att lära oss att gynna andra. Fortast gick det för de personer som i andra tester visade sig vara mest empatiska och hos dem var också den här delen av hjärnan mest aktiv.  
I förlängningen kan sådan här kunskap hjälpa oss att förstå vad som går fel hos personer som beter sig asocialt och inte fungerar i samhället, säger Patricia Lockwood från Oxford University som lett studien
Håll dig lugn och hjälp andra!
bild lånad från www.keepcalm-o-matic.co.uk
– Det finns störningar hos människor som gör att de tenderar att skada snarare än hjälpa andra människor. Kanske kan den här forskningen hjälpa till att förstå vad som går fel i de hjärnan."
Se där hur det alltid lönar sig att hjälpa andra!

lördag 20 augusti 2016

Knäckig Amarettoäppelpaj

Igår slog det mig att det borde bli gott med en knäckig paj med de Amarettoäpplen jag gjorde härom dagen som fyllning. Tänkt och gjort, jag testade och visst; det blev (förstås) magiskt gott, så här kommer receptet:

Sätt ugnen på 250°. Smält
225 g smör
och låt det brynas lite för att få fram den knäckiga smaken. Låt svalna.

Blanda
3 1/2 dl mandelmjöl  
1 1/2 dl fiberhusk/psyilliumhusk 
1 1/2 dl kokossocker  
1 krm salt  
1 1/2 tsk bakpulver 
Tillsätt smöret och arbeta ihop till en lös deg. Tryck ut degen i en stor form, cirka 32 cm i diameter, gärna med löstagbar botten. Lägg
Amarettoäpplen 

i skalet, häll över
Amarettospad
strö över blandning av
1 msk vaniljsocker
2 tsk potatismjöl
Grädda 10 min i 225° i mitten av ugnen och servera med vaniljglass eller lättvispad grädde. Njut!!!

fredag 19 augusti 2016

Hjärnan blir 10 år äldre mm av övervikt

Nu kommer en sådan där rubrik som jag egentligen avskyr, för naturligtvis är det inte så att våra hjärnor bokstavligen blir äldre av övervikt, utan University of Cambridge rapporterade 27 juli om att "från medelåldern visar hjärnor hos feta individer skillnader i den vita substansen som liknar dem hjärnor hos överviktiga människor visar på problem som slankare människor normalt har när de är  10 år äldre, enligt forskning vidUniversity of Cambridge.
Den vita substansen är de partier av nervvävnad som binder samman områden i hjärnan och gör att information kommuniceras mellan de olika delarna av hjärnan.
Vi lever med en åldrande befolkning med allt högre fetmanivå, så det är nödvändigt att slå fast hur dessa två faktorer kan samspela, eftersom konsekvenserna för hälsan kan vara allvarliga.
Våra hjärnor krymper naturligt med åldern, men forskare börjar inse alltmer att större fetmakopplas med diabetes, cancer och hjärtsjukdom, kanske också påverkar inledningen och utvecklingen av hjärnans åldrande; emellertid visar direkta studier att det stöd för det saknas.
I tvärgående studier, m a o en studie som tittar på data från individer vid ett tillfälle, tittade forskarna på den påverkan fetma har på hjärnans struktur över en vuxen livslängd för att undersöka om fetma kan förknippas med de förändringar i hjärnan som förknippas med åldrande. Forskarlaget studerade data från 473 personer i åldrarna från 20 till 87, som rekryterades till Cambridge Centre for Aging and Neuroscience.
Resultatet publicerades i the journal Neurobiology of Aging. Forskarna delade in data i två kategorier baserade på deras vikt: slanka och överviktiga. De fann slående skillnader i volymen av vit substans i hjärnan hos de överviktiga jämfört med de slanka motsvarande. De överviktiga hade en utspridd minskning av vit substans jämfört med de slanka.
Jämförelse av grå substans (brunt) och vit substans (gult) hos personer
av samma kön A (56 år, BMI 19.5) och B (50 år, BMI 43.4).
Bild: Lisa Ronan
Gruppen räknade så fram hur den vita substansens volym relaterade till ålder mellan de två grupperna. De fann att överviktiga personer vid, säg, 50 års ålder hade en lika stor volym vit substans som jämfört med en slank person på 60 år, vilket visar på att skillnaden på hjärnans ålder är 10 år.
Slående nog observerade forskarna bara dessa skillnader från medelåldern och uppåt, vilket antyder att våra hjärnor kan vara särskilt sårbara under just medelåldern.
'När våra hjärnor åldras krymper de naturligt i storlek, men det är inte klart varför överviktiga personer har en större minskning av just den vita substansen,' säger första författaren Dr Lisa Ronan från the Department of Psychiatry [sic! Neuroscience] vid University of Cambridge, 'Vi kan bara spekulera om ifall fetma kan orsaka dess förändringar på något sätt eller om övervikt är en konsekvens av dessa förändringar i hjärnor.'
Forskningsledaren professor/dr Paul Fletcher, från Department of Psychiatry tillägger:
'Vi lever med en åldrande befolkning, med allt högre nivåer av övervikt så det är nödvändigt att vi etablerar hur dessa två faktorer kan samverka, då konsekvenserna för hör hälsan kan vara allvarliga. 'Det första faktumet att vi bara såg dessa skillnader från medelåldern och uppåt visar på möjligheten att vi kanske är särskilt sårbara då. Det kommer också att vara viktigt att ta reda på om dessa förändringar kan försvinna igen vid viktnedgång, vilket mycket väl kan vara fallet.'
Trots de tydliga skillnaderna i volym av den vita substansens volym hos slanka och överviktiga personer fann forskarna inget samband mellan att vara överviktig eller slank gällande personernas kognitiva förmågor, enligt vad vanliga IQ-tester visar.
Medförfattare professor Sadaf Farooqi, från Wellcome Trust–Medical Research Council Institute of Metabolic Science vid Cambridge, säger:
'Vi vet ännu inte innebörden av dessa förändringar i hjärnans struktur. Uppenbarligen måste detta bli startpunkten för oss för att utforska effekterna av vikt, diet och träning på hjärnan och minnet mer på djupet .'" Just det; inte dra för stora växlar på detta riktigt än.
Min bästa kolonigranne Gunnel Pihlman
är 81 år ung. Här så vacker vid sin grind
DN rapporterar också idag om att en forskargruppK I under ledning av överläkaren och professorn i klinisk och experimentell fettvävsforskning Mikael Rydén, precis funnit att just fetma aldrig är bra för hälsan.  Hans forskarlag "jämförde hur fettvävnaden hos 17 friska normalviktiga svarade på insulin med fettvävnaden hos 51 feta personer. De feta delades upp i två grupper, de som hade en så kallad hälsosam fetma och de som hade en ohälsosam fetma. [Studierna påminner en hel del om varann m a o.] Alla gener kartlades också.  När en vävnad svarar dåligt på insulin kallas det insulinresistens. Det är starkt kopplat till utveckling av typ 2-diabetes. [Genomgående mina kursiveringar.] Trots att personerna som klassats som hälsosamt feta var insulinkänsliga hade de på gennivå alltså en respons som nästan var identisk med de personer som var insulinresistenta.
– Vi trodde att vi skulle kunna bekräfta att det fanns så kallad snäll fetma. Men gensvaret på insulin var väldigt likt i de två grupperna med feta och skilde sig markant från de normalviktiga. Det stämmer även med stora epidemiologiska studier som kommit på senare tid som visar att personer med ”hälsosam fetma” också har en ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, säger  Mikael Rydén.  Forskarna tolkar resultaten som att det är farligt att vara fet, oavsett vilken typ av fetma man har." Vilket publicerats om i CellReports, se alltså upp med fetma även om den inte nödvändigtvis gör att hjärnan krymper och åldras som under tio års levnad, så mycket annat påverkas av just fetma!
Därutöver har Ekot idag rapporterat om hur dålig kondition förkortar livet, vilket Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet tyckte var förvånande:
 – Att effekten av dålig kondition var så tydlig, där endast rökning var farligare, var något av en överraskning för oss, säger han i Ekot.
Fantastiskt citat av psykiatriker
Anders Hansen ur DN säger allt
Med tanke på att om alla de goda effekter träning innebär skulle ha orsakats av något annat så skulle det ha tilldelats Nobels medicinpris, så förvånar det verkligen inte mig. Träna och bli inte överviktig!