tisdag 30 november 2010

"grundliga undersökningar"

         Östersunds gågata denna kalla sista november
En riktig idyll kan tyckas... Men då har man inte följt nyheterna de senaste dagarna. Miljöåklagaren (tillika konstrecensenten, kan jag nämna inom parantes)  Christer B Jarlås har polisanmält och utreder nu om någon är ansvarig för att parasiten Cryptosporidium finns i Östersunds kommunala vatten och orsakat "magsjuka" hos åtminstone 4 500 Östersundare hittils. Det är bra tycker jag, som anser att polititiska "experter" ofta är mer experter på att få uppmärksamhet än på deras egna ansvarsområden.
skyltar som denna om att vattnet är kokt ser man numer på
både restauranger och kaféer
Det hela uppdagades eftersom stora delar av skidskyttelandslaget blev kraftigt "magsjuka". Det känner jag mig väldigt tacksam för; om inte de omhuldade idrottstjärnorna drabbats skulle det antagligen bara bortförklarats som vinterkräksjuka och aldrig upptäckts.
Nu pågår "grundliga undersökningar" för att finna källan till parasitutsbrottet, så jag hoppas att den ger bättreresultat än de hundraåriga "grundliga undersökningarna" efter Storsjöodjuret!

sista november i Vinterstaden

Då har jag äntligen fått upp alla julgardinerna! Taket och fönstren i min förra lägenhet var mycket högre, så när jag satte upp dem här täckte de nästan hela fönstren. Har därför sytt om dem och har äntligen fått upp även de sista idag. Så här blev det i köket:
Ja, nu är det verkligen vinter i princip över hela norra Europa, om jag förstått rapporterna rätt. Min lilla stad kallar sig numer Vinterstaden, vilket verligen är passande när man ser bilder härifrån, eller för den delen tänker på vintersport. 
Stora kyrkan, Östersund fotad från Österängen

Jämten 2011

Som jag skrivit tidigare under rubriken Konsthemlighet avslöjad deltar jag och fem andra konstnärer i Jämten 2011 med varsinn Konstpaus, med ett verk och en text, mellan de olika artiklarna som handlar om "mat med historia". De olika verken ställs nu ut på Jamtli i Östersund och idag var jag förbi och konstaterade att det ser riktigt bra ut. Här är lite bilder, men gå även dit. Utställningen Samlat som nu visas på konstvåningen är också värd att se, även om det inte direkt är konst, men sådana blir väl prioriteringarna när kassan är skral...
min oljemålning Brahminska Proteinkällor,
som är en replik till Chardins ”Stilleben med fasan”



utställning av bilderna i Jämten 2011

Anna Erlandssosn mosaik

måndag 29 november 2010

förändring kräver tid

Det är spännande det här med tid; för att t ex lägga märke till en förändring måste man få tid och avstånd, annars sker det så gradvis att det inte är märkbart. När jag tränade ikväll upptäckte jag att instruktören ser  helt fantastisk ut! Jag har inte kunnat träna för henne på ungefär en månad så har därför inte sett utvecklingen,  utan slogs av hur pigg hon dessutom verkar. Nu är hon ju alltid pigg och glad, men just ikväll var det som om det riktigt lyste om henne och jag har även följt hennes kämpande med att springa och träna hårt på Facebook den här tiden.
bild från www.nwsti.com/
Personligen har jag istället "degat ned mig" när jag inte kunnat träna som jag velat p g a ont i halsen och mycket arbete. Nu ska det dock bli ändring på det och jag uppmuntrades verkligen av att se Jenny och höra henne berätta att det bli roligare och går lättare med all träning, inte bara för att man blir bättre på det man gör ofta, utan även pga att hon gått ned i vikt; fantasiskt jobbat och inspirerande !

trygghet med GAMLA vänner

Jag bor på en gård där människor trivs och bott kvar tills de antingen tvingats flytta till vårdhem eller så har de helt enkelt dragit sina sista andetag här på gården. De senaste åren har det därför ofta varit ambulanser här och många lägenheter har fått nya ägare, men några av ursprunginnevånarna finns fortfarande kvar.
min gård
Herbert, 92 har bott här sedan husen byggdes 1962. Hans fru hette Greta och det är väl en av anledningarna till att han är så förtjust i min lilla Greta-katt. Herbert och jag har pratat mycket med varann under sommaren när jag varit på prommenad med Greta. Han har berättat hur det såg ut här innan bostadsområdet byggdes och här var tegelbruk med slumaktig bebyggelse, som kallades Korea.
Herbert och Sonja
min lilla Greta












Det känns verkligen tryggt med Herbert, liksom de andra tanterna och farbröderna på gården. Dels är de hemma hela dagarna och håller koll så det inte blir skadegörelse, inbrott e dyl. Dels håller de koll på varann och kan tillkalla vårdpersonal om de inte sett till någon på ett tag. Herbert håller visst lite extra koll på mig och Greta... Eftersom jag köpte lägenheten av hans tidigare särbos dödsbo är han van vid att titta till i mina fönster. Idag kom han och ringde på för att konstatera att jag "är på plats" och för att sitta och hålla Greta i knät och småprata. Trevligt!! Inte riktigt lika kul är det när han frågar hur jag mår när jag sovit länge och därför inte dragit upp, men man får ta det goda med det onda ;-)

söndag 28 november 2010

fantastisk advent med sorgeligt slut

Hela dagen har varit fantastisk, solig och med hela naturen som "doppad i kristyr" med tanke på all rimfrost. Har varit "förste eldare" och lagt in i pannan hos mor o far varannan timme. Det är som om det blir en timer i hjärnan för vaknade t o m varannan timme i natt och lade in björkved.
När jag så kom hem välkomnade en stor adventsgran på gården, pyntade balkonger och även min lägenhet är till viss del pyntad för advent. Har varit hem och vattnat, pyntat och hämtat post varannan dag de här två veckorna då jag varit husvakt åt Kinaresenärerna. Jag blev ändå närmast sorgeligt chockad när jag kom in i sovrummet och möttes av synen att min vackra Medinilla tappat alla blommor, knoppar och såg väldigt torr ut. Antagligen för att elemnetn går för fullt när det är så kallt ute. Åh, jag hoppas så att den kommer att ta sig och att det kommer nya knoppar snart!!!

lördag 27 november 2010

Konsthemlighet avslöjad

Nu kan jag avslöja "den stora konsthemligheten"; jag är med i årets upplaga av Jämten, liksom en utställning av verken i boken på Jamtli, Östersund. I Länstidningen Östersund kan du läsa mer, med början femte stycket, som börjar "Mellan kapitlen i boken kommer en konstpaus..."
mitt stilleben i olja ”Brahminska proteiner” är en replik till den franske
1700-talskonstnären Jean-Baptiste Chardins ”Stilleben med fasan”
Vi yrkesverksamma konstnärer får dock ställa ut vid entrén, medan konstvåningen  upptas av utställningen "Samlat", med "filmisar, skor, fingerborgar" och mycket mer. Jag anser verkligen att Jamtlis intendenter och chefer bör ta sig en funderare över vad de ställer ut och var. Tidigare i år har det varit en (1) utställning av verksamma konstnärer där. Grafikutställningen Tjugosex Grafiker i september skedde i kaféet.
Jämten 2011 finns att köpa
på många ställen i länet.

advent-tjuvstart

Första ljuset tänt, lussekatter o pepparkakor avnjutna, första julmarknaden och färdig med julklappsinköpen!
Det enda som stör idyllen är Cryptosporidium-parasiterna i vattnet. Får väl dricka glögg och kokt vatten...

Första julmarknaden för i år

I solig och rimfrost-skimrande iskyla var vi idag till årets första julmarknad. Vid Lockne kyrka finns gamla kyrkstallar där människor säljer hantverk, både ätbart, snyggt och praktiskt användbart.
som ett julkort
träd och byggnader "med glasyr på"
de tidigare kyrkstallarna används som stånd












En av de mysigaste julmarknaderna och eftersom vi var där redan när de öppnade fanns det massor att köpa!

fredag 26 november 2010

Nu är det klippt!

Frisör-Kristoffer och jag har alltid väldigt trevligt var tionde vecka när jag klipper mig. Idag undrade han hur mycket längre jag tänker spara håret och sa att det nu är "riktigt långt". Jag svarade att min systerdotter har håret till midjan, men att hon i och för sig nog bara är ca 1/3 så lång som jag är (och 1/4 så gammal..). Hörde på radion härom dagen att "det inte passar sig" med långt hår när man är vuxen och det gjorde mig ännu mer uppmuntrad att spara. Är ju ändå en liten rebell, längst inne... Kristoffer fönade o "plattångade" länge och väl, så jag såg snarare ut som Jennifer Aniston, än som Greta Garbo, som jag brukar sträva efter att likna, när jag gick därifrån.
Kände mig riktigt snygg tills jag i -16 grader,
fick lov att trycka ned tweed-hatten ordentligt...
Egentligen är jag nog nöjd med längden, bara jag kan snurra upp "Prinsessan Leia"-flätor à la Jessica Gedin:
så här fast flätknutarna ska vara "tillplattat"
fästa vid huvudet med hårnålar

Kat(t)astrof och kyla i Vinterstaden med stort V

Idag är det riktigt kallt, ja faktum är att det varit det sedan igår. På kvällen blev jag helt skräckslagen när jag inte hittade Greta-katten någonstans inne. Jag hade läst i Jämtkattens klubbtidning om fyra kattungar som kommit in med sönderfrusna tassar, som matats med flaska o hölls varma i skift av duktiga medlemmar. De överlevde  ändå inte, utan tacklade av och somnade in, en efter en. Veterinären sa att de svultit och frusit för länge för att det skulle varit möjligt att rädda dem. Kanske skulle det gått om vi haft någon diande kattmamma med ungar, som kunde ha tagit in an en eller fler i sin kull, men ingen sådan. Så sorgligt!
 
vinterväglag

elledningar, snart ett minne blott?
Det var igår -21 grader o Kinaresenärerna hade haft öppet för att ta in väskor, vädra osv. När jag fick syn på kattspår på balkongen var jag genast ut o ropade, letade med ficklampa och kröp under balkongen. Ingen Greta någostans. För min inre syn såg jag henne ligga stel i en snödriva med två och en halv brun och en och en halv vit tass i vädret. Fy så rysligt! Syster kom så slutligen, efters att ha hjälpt mig leta ute, ut med henne i famnen; varm o go hade hon sovit lugnt i en säng hon inte brukar ligga i (och jag uppenbarligen inte heller tittat i). Vilken lättnad!!! 
Kallt i min lilla stad = täckkjolar och täckjackor 
Ja, i "min lilla stad" är modet "lite eljest" som de säger längre norrut. Här är det inte snygga kappor och stövlar som gäller när man ska "på stan" i kylan. När det blir kallt söker var och varannan kvinnlig stadsbo samma sak i sina garderober. Täckkjolar dras över de vanliga byxorna, säkert även med "långkalsonger" under, tjock tröja och så den täckjacka som gäller även för resten av vintern, inklusive fjällturerna... Det är Vinterstaden med stort V, det!

torsdag 25 november 2010

Östersund - det nya meckat för inredningsbutiker? 5 - un interiör

UN interiör ligger på  Storgatan 42 och säljer  inredning i någor mer marin stil än de andra nya butikerna.




ineriörer ur UN interiör

snöskottning i -12 grader

När det är så här kallt är snön lätt som dun så det går väldigt snabbt och lätt att skotta en hel gård!
snöskovel i väntan på att få jobba
årslång sparkförvaring i taket
Efter att först ha duschat katten, dammsugit, skurat, skakat mattor och filtar känner jag mig väl värd god lunch, även om det är rester sedan igår. Väldigt god med zucchini (squasch) blir denna rätt!
Gratängen innan den gratinerades
Köttfärsgratäng med zucchini  4 port.
1 msk tomatpure 
400 g zucchini 
400 g nötfärs 
1 gul lök 
250 g krossade tomater 
1 dl vitt vin 
1 tsk salt 
1/2 tsk malen svartpeppar 
1 krm malen muskotnöt  
timjan efter smak 
olja till formen och att steka i 
1 1/2 dl grädde 
1 dl riven ost
Sätt ugnen på 225°. Ansa zucchinin och skär den i skivor. Smörj en ugnssäker form med olja. ”Bränn av” tomatpurén på hög temperatur i en stor stekpanna tills du känner tydlig tomatdoft. Skala och hacka löken. Bryn lök och köttfärs i olja i pannan med tomatpurén. Tillsätt krossade tomater, koka upp och krydda med vin, salt, peppar, muskot och smulad timjan. Låt sjuda i 5 minuter. Varva zucchiniskivor och köttfärsblandning i formen. Blanda samman grädde och riven ost och slå blandningen överst i formen. Ställ in gratängen i ugnen och sänk temperaturen till 175°. Grädda gratängen i 25 minuter eller tills zucchinin är mjuk och ytan fått vacker färg.

onsdag 24 november 2010

En månad till julafton

... och dagen avslutades med ett fantastiskt bak av lusssekatter att njuta av!
eftersom jag inte är någon fan av "förgrämda vindruvor"
är det inga russin i degen utan bara i "knorrarna"
Tips 1: saffransbröd blir bäst med kesella i degen
Tips 2: degspadet = mjölk värmd till 37 grader o blandas med jästen.
Tips 3: lägg det mortalade saffranet i kastrullen o värm ordentligt innan mjölken värms. Värme förhöjer smaken på många kryddor!
Tips 4: Smöret ska bara vara rumsvarmt, inte smält när det blandas i jästdegspadet före torrvarorna

Lussebullar ca 30 st

100 g smör
1/2 liter mjölk
50 g jäst
250 g 
kesella
1 g saffran (2 paket)
sötningsmedel motsvarande 2 dl socker
½ tsk salt
1,7 liter siktat dinkelmjöl+ till utbakning
1 ägg till pensling
russin eller hackade aprikoser
Ställ fram smöret någon timme så att det blir rumsvarmt och ta fram kesella innan baket inleds. Stöt saffran i mortel med lite sötningsmedel. Värm den tillsammans med mjölken till 37 grader. Smula jästen i en degbunke, häll mjölksaffranen över och lös upp jästen. Rör i kesellan och smöret. Blanda mjölet med sötningsmedel och salt. Häll i mjölblandningen och arbeta degen en stund. Den ska inte bli lika kompakt som vanlig saffransdeg. Låt jäsa övertäckt i ca 40 min. Värm ugnen till 225°. Ta upp degen på mjölat bakbord och arbeta eventuellt in mera mjöl. Baka ut den till ca 30 kusar. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper och låt jäsa övertäckta i ca 30 min.  Pensla saffransbröden med uppvispat ägg och dekorera ”knorrarna” med russin eller aprikosbitar. Grädda mitt i ugnen 5-8 minuter. Eftersom jag inte gillar "förgrämda vindruvor" (=russin) föredrar jag lussekatter och saffransbullar utan sådana till jul . Goda Saffransbullar med mandelmassa hittar du här.

konstmo(m)s

Jag gör som gallerist Thomas Wallner i Malmö och funderar över varför konsten skall beläggas med högre moms än litteraturen. "Bonniers gör väl en större vinst än konstnärer och gallerister?" som han skriver.

  




            
        Personligen tror jag att det beror på det jag skrivit om tidigare; politiker och andra höjdares synbara beröringsskräck inför konsten. Jag tror nämligen att Galleriförbundet och konstnärsorganisationerna lagt ned mycket arbete på att försöka påverka detta. Det är ju väldigt få kunder som har möjlighet att dra av momsen, medan galleriet och momspliktiga köpare = företag kan kvitta en stor del av denna mot ingående moms. Jag trodde att vi vill ha fler privatpersoner, som inte drar av moms, också som köper konst, är det inte så? Nog är det bra med företag som köpare och det vekar vara främst dem Galleriförbundet och konstnärsorganisationerna koncentrar sig på med sitt arbete för avdragsrätt för inköp av konst. (På samma sätt som för inventarier.) Jag inbillar mig dock att om (icke momspliktiga) privatpersoner köpte mer konst och såg det som något naturligt så skulle vår marknad växa mer. Momsen påverkar i slutändan främst dessa privatpersoner, som s.a.s. är sista ledet i momskjedjan.
En stor anledning till att "vår" marknad är så mycket mindre än för design och inventarier, liksom i många andra länder, är att i Sverige är det fullt accepterat att skänka hundratusentals kronor till idrott, medan det ses med misstänksamhet och nästan lite "uppnäst" att investera i konst. Konstnärer ska inte ens ha betalt för sitt jobb, utan istället "vara glada att folk ser det", medan däremot tekniker, administratör osv på gallerier och konsthaller helt naturligt ska ha lön för sina arbeten... Med den attityden från det offentliga är det inte konstigt att privatpersoner inte är mer intresserade av konst, utan mest ser det som något självklart att det finns.

tisdag 23 november 2010

smaskigaste chokladen

görs faktiskt lokalt i Jämtland av Tinas Praliner i Alsen och kan köpas på exempelvis Telogott, Prästgatan 40 i centrala Östersund. Det produceras en mass godsaker lokalt här i Jämtland och anledningen till att det kan göras det är nog att vi som bor här gärna köper och därigenom stödjer den verksamheten. Vi är också i allmänhet stolta över, serverar och berättar om det för utomstående.

bilder från http://www.tinaspraliner.se/ 
"Små godsaker med stor smak
I vårt sortiment ingår både våra välkända favoriter och
en variation av smakfulla tryfflar. - - -
Linné gav kakao namnet Theobroma cacao som betyder ”gudarnas föda”, något vi tagit fasta på.
Det gemensamma för alla våra produkter är att de är handgjorda, egendesignade – och gudomligt goda. 
Vi använder inte nötter i vår produktion"

Farmors goda pepparkakor

... var alltid något extra och smakar mycket bättre än alla andra pepparkakor. När farmor somnat in ärvde syster hela hennes receptsamling och vi fick lite av en överaskning.

Många av farmors fantastiska recept finns nämligen i boken Sju Sorters Kakor , om än något modifierade.
Så även hennes "unika" pepparkakor, under namnet Ingefärspepparkakor. (Recept nedan)

Farmors goda pepparkakor = Ingefärspepparkakor

1 ½ dl vispgrädde
2 ½ dl socker
1 ½ dl mörk sirap
1 msk mald ingefära
3 krm cedroolja, hushållsarom
1 msk bikarbonat
8 dl vetemjöl

Vispa grädden till lätt skum. Blanda socker, sirap, ingefära, cedroolja och bikarbonat, rör ut det i lite kallt vatten, som tillsätts grädden. Rör blandningen några minuter. Tillsätt nästan allt mjöl. Arbeta ihop till en deg och låt den vila övertäckt några timmar. Ta upp degen på bakbordet och arbeta den smidig. Kavla ut degen tunt. Ta med mått ut kakor. Lägg dem på kall smord plåt. Grädda i mitten av ugnen vid 225ºC, 3-5 min. Låt pepparkakorna svalna och bli hårda innan de läggs i burk. (Med dinkel precis som med sötningsmedel blir de inte nog knäckiga.)

Nju-u-t av pepparkakor med en liten citruston i smaken!

måndag 22 november 2010

"Jämtländskt kulturlexikon"

http://op.se/kulturnoje/kronikor/jensganman/1.2515071-jamtlandskt-kulturlexikon

Som Jämtländsk kulturarbetare har jag NO COMMENTS!


montage fjällfotografen.se bild och Jens Ganmans text


Lovsång till en gammal trotjänare

Fortskaffnings- o transportmedel, samt träningsverktyg i ett. Kan det egentligen bli bättre?
Med ett genomsnittligt 74% av maxpuls o pulstoppar på upp till 97% av den i uppförsbackar, samtidigt som man andas in kall, frisk luft och färdas snabbt genom ett vintervitt sagolandskap. Svetten rinnande efter rygg o ansikte + dold sikt av all rimfrost som samlats i ögonfransarna, fast det är -27 grader o strålande solsken.
Varför har inte fler upptäckt SPARKSTÖTTINGEN?

Denna lovsång till den bortglömda sparken skrev jag till DNs Namn & Nytt, där den infördes 6 januari, 2010 med kommentaren att den därmed fått uppmärksamhet!

Detta är en gammal annons för sparkstöttingar från förra seklet

söndag 21 november 2010

Läget för fjällräven är ljusare än på länge.

Efter ett bra lämmelår föddes rekordmånga fjällrävsvalpar i somras. Följ med Söndagens DN upp på fjället och möt vårt allra mest hotade djur.

Under de senaste decennierna har forskare och myndigheter lagt ner mycket arbete för att på olika sätt förbättra fjällrävens överlevnad, och enligt länsstyrelsen i Jämtland ger det också resultat. I sommar har det fötts mellan 30 och 35 valpkullar i Sverige och Norge. De allra flesta finns i de södra delarna av fjällområdet, dit också insatserna under senare år varit koncentrerade.
– Längre norrut blev det bara två till tre kullar. Det är väldigt tydligt att det arbete vi utför har stor betydelse, säger Ruben Johansson på Länsstyrelsen i Jämtland.
Det är en kraftig uppgång om man jämför med året innan. Då föddes bara två kullar. Totalt blev det fyra valpar i hela landet. Bägge kullarna fanns i Helagsfjällen, men ingen av valparna överlevde vintern. I år föddes över 160 valpar bara i Sverige.
Med säker fot genom stenskravel och nysnö går Ruben Johanssons kollega från Länsstyrelsen Lars Liljemark. Han är naturbevakare i Helags och Sylarna, och en av dem som i praktiken hjälper fjällräven på traven. Året runt fyller han på mat i de foderautomater som satts upp i fjällområdet. På somrarna räknar han valpkullar. Ibland ligger han ute flera dagar i streck intill kända lyor för att fånga in och märka de nyfödda ungarna. Det viktigaste skälet till fjällrävens problem är att det blivit sämre med lämmel, enligt forskarna. Det är fjällrävens främsta bytesdjur, och det är under goda lämmelår som fjällräven skaffar valpar."

Dagens Nyheters söndagsbilaga 2010-11-21
foto: Tommy Andersson (beskuren)

KONST den onämnbara konstarten?

Efter att ha läst ett otal artiklar och lika ofta hört politiker och andra prata om konstens alla fördelar och hur den ska lyfta Sverige till oanade höjder kan jag inte låta bli att undra "när blev KONST den onämnbara konstarten?" Det nämns filmer, det diskuteras musik och det visas bilder av smycken och övriga design-föremål. Aldrig visar man "old-fashioned", om än samtida, KONSTverk eller nämner någon av de samtida KONSTnärerna eller KONSTverken, annat än när det är det specifika ämnesområdet som är på tal.

Med rubriker som "konst ska lyfta Sverige", "konst stor exportprodukt" osv tyker jag det är minst sagt konstigt att alla andra konstarter framhävs, medan KONSTen och KONSTnärerna helt verkar glömmas bort. Varför är det så?
Efva Attlings smycke den konst som lyts fram och ska lyfta Sverige?

glossy magazines

Jag erkänner (om än aningen motvilligt..)! Jag formligen älskar att sitta lugnt, gärna med en kopp té, tända ljus och bläddra i dyra, glossy magazines, kanske särskilt så här i adventstid. Ja, jag brukar alltid sträva efter det naturliga och lite "bonniga" + hade min zigenar-period med massor av glitter och glam redan i 9-10 årsåldern. (Vilken tjej har inte det?)

Eftersom syster också gillar dem brukar vi dela med oss av de dyra magasinen till varann och nu när hon är bortrest har jag ensam tillgång till hela högen nedan! När jag pysslat lite, dammsugit o donat med  resten av dagens måsten ska jag allt sätta mig med ett par ur högen.
julbestyrlektyr en masse
Jag tycker inte om själva julafton, men uppladdningen för jul med advent, marknader, lucia och de olika faserna jag brukar ha i mitt juldekorerande hemma är jag däremot väldigt förtjust i. I år blir första julen jag firar i min nya lägenhet, så har inga bestämda platser för vart saker och ting ska placeras, men ska i alla fall ha gran inne för första gången, har jag tänkt. En liten en med traditionellt och bonnigt icke-glittrande pynt... Tips också till sådant hittar man faktiskt i dessa glossy magazines!

lördag 20 november 2010

Rekommenderar varmt

Efter dagens gallerirunda kan jag lugnt konstatera att det är många sevärda utställningar i Östersund för tillfället och jag vill verkligen varmt rekommendera att gå på dem! För er som inte vet det så är det alltid helt avgiftsfritt att besöka gallerier, så samtliga dessa fyra kan man njuta av gratis. Muséer, som exempelvis Jamtli, tar oftast entré, men det är främst för att täcka personalkostnaderna. Vi konstnärer får dock sällan lön för det arbete vi lägger ned och även galleristerna arbetar utan annan ersättning än vad de kan få vid försäljning av konsten (de tar en procentsats av det verken säljs för av konstnären). Färgfabriken Norr är också avgiftsfritt än så länge, men en eventuell avgift har diskuterats i samband med eventuellt namnbyte. Dit hann jag dock inte idag, utan återkommer till.


Det är verkligen fantastiskt att en så liten stad som Östersund har så många bra gallerier som visar högkvalitativ nationell, och ibland även internationell konst!
Ulla-Carin Winter, Ahlbergshallen, Rådhusg 42, Östersund
Ulla-Carin Winter, Sundsvall, visar fantastisk grafik i gråskalor, under titeln Vid sidan av på Ahlberghallen. Det är stämningsfullt och mystiskt med de övergivna byggnaderna och landskapen Winter skildrar. Särskilt i den övre salen (bilden) ger skuggspelet av bilderna på golvet en extra dimmension till utställningen. Ett måste för den konstintresserade! 
Mattias Backström, Galleri Bolin, Prästg 12, Östersund
Mattias Backström, Malmö, har valt titeln Arkitekturkulturen till sin utställning på Bolins. Backström leker med perspektiv och detaljer på ett för mig väldigt tilltalande sätt, eftersom denna "superrealitet" abstraherar bilderna. Mattias är autodidakt som fotograf och kanske är det just det som gett honom modet att prova det oprövade? På fotona ovan avbildas trapphus i Stockholm oerhört grafiskt. Gå och se!

Camilla Engman, Galleri Remi, Storg 62, Östersund
Camilla Engman, Göteborg, visar på Galleri Remi fantasieggande måleri och kollage med tydliga kopplingar till sagoboksillustrationer. Efter att tidigare ha arbetat som just illustratör arbetar Engman nu på allvar med sitt konstnärskap och bloggar på engelska, vid sidan av småjobb som illustratör. Bloggandet har givit henne mycket uppmärksamhet i  USA, Canada och England, där hon också har ställt ut. 

Ingrid Aronsson, Galleri S, Storg 16, Östersund
 Ingrid Aronsson har vernisage idag  för utställningen När vänster hand ser vad höger hand gör på Galleri S med väldigt stor publik. Aronsson är utbildad textillärare och visar nu broderier, likväl som akvareller. Blev personligen mest förtjust i broderierna på bilden med namn som minner om årets solstånd. Kul att se textil konst i ett galleri, det sker inte ofta nog med tanke på hur stor betydelse just textil konst haft för kvinnliga konstnärer genom århundradena!
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!  

så här blev det

... med min nya krans på dörren
för att vara den första krans jag bundit är jag riktigt nöjd,
faktiskt. Särskilt med doften av den!


kristallklar skönhet


fångad under prommenad 19 nov, 2010
Det är ännu kallare idag och lika dimmigt, men den tjocka rimfrosten gör vardagliga ting som grenar till sagolika skönheter. Det brukar oftast vara dimma när det är riktigt kallt tidigt, innan Storsjöflaket lägger sig och vattnet är varmare än i luften. Det är lite underhållande att flyga, för ovanför dimman är det sol och kristalklart och så var det även igår enligt syster.

Idag ska jag hem och sätta upp min krans på dörren, men först blir det en gallerirunda. Har inte sett någon av alla de utställningar som visas nu, så ska in på varenda galleri!

Jag fick nyss samtal från ett bedövande vackert och annorlunda Beijing!

fredag 19 november 2010

hjärtekranstillverkning

Tänk att jag slutligen har "pysslat ihop" den där kransen, som jag planerat hela veckan! Ja, den första jag tänkt göra, i alla fall... Ni kan inte ana så gott det luktade när jag höll på; mitt trapphus kommer verkligen att dofta himmelskt!
Här guidar jag dig hur jag gjorde den:

1. Jag började med att testa hur stor den ska vara med en ståltråd, som jag böjde till rätt form. Jag lade så till ca 5 cm på varje ände, som jag sedan gjorde en ögla att hänga upp den i av. Lade ståltråden diagonalt över ett tidningsuppslag, med 5 cm  lämnat utanför det ena hörnet. Rullade ihop uppslaget hårt och tog så ett andra tidningsuppslag. Detta lade jag delvis över rullen så de "rullas ihop", och med 5 cm av ståltråden stickande ut på även andra sidan. 

2. När rullen var klar formade jag den till ett hjärta och lindade runt det med björntråd, men såg upp så jag inte lindade in "ståltrådstetarna". Fäste innan jag gick vidare dessa "tetar"  som sticker ut på var sida,  till en ögla i den inre spetsen av hjärtat, på vad som skulle bli baksidan av kransen, genom att linda dem om varann. Det är bra att vara extra noga med linandet av tråden så att spetsarna på hjärtat blir bra.

3. Jag började vid den nedre hjärtspetsen och fäste tunna kvistar av ene vid stommen. Jag satte toppen av kvistarna uppåt för att ytterligare markera spetsen på hjärtat. Lindade fast kvistarna tätt med blomtråd, som man kan köpa i blomsterhandeln. Jag var extra noga med att täcka stommen på framsidan av kransen med ene. Tyvärr kan man se genom den på baksidan för att jag inte var så noga där, :-( men ingen ska väl titta där ändå. Den ska ju hänga mot dörren...

4. Så här såg enehjärtat ut "rått", innan jag pyntade vidare. Duken är kvar sedan den kombinerade Allhelgona- och Halloween-midagen, men den byts ut till advent!
5. Nästa steg var att prova ut hur "pyntet", bestående av ugnstorkade apelsinskivor, kottar och väldoftande kanselstänger och stjärnanis, bäst skulle sättas på hjärtat.
6. Laddade så limpistolen, satte i kontakten, väntade tills limmet smällt och limmade sedan fast de olika delarna på platserna jag provat ut.

Så här blev kransen och imorgon, när limmet torkat ordentligt, ska jag sätta upp den på ytterdörren. Jag hoppas att det blir bra och kommer givetvis att fota och lägga ut det!