lördag 26 februari 2011

Syskonhierarki i upplösning

Jag har alltid tänkt på mig själv som en typisk storasyster. Att tänka på andra, ta ansvar och vara ambitiös är något jag funnit helt naturligt sedan jag var liten. Jag blir därför alltid så glatt överaskad när folk nu för tiden oftast gissar på att jag är yngst och yngre än min 10 år yngre syster. Hon blir däremot inte särskilt glad...
Tre systrar ser inget, hör inget och säger inget
I vårt fall har nämligen den normala syskonhierarkin  upplösts. När jag skadades allvarligt och blev beroende av omgivningen tyckte jag att det var oerhört jobbigt att inte själv ha all kontroll, utan tvingas lita på andras hjälp. Då och även sedan har det känts enormt tryggt för mig att kunna lita på hjälp från mina systrar och föräldrar och jag tror att vi har kommit väldigt nära varann, på både gott och ond, pga alla tragedier vi genomlidit. Min yngsta syster har fått ta mer ansvar än vad som egentligen är riktigt bra redan från det att hon var 13 år.

Eftersom hon har körkort och fast mer än heltidsjobb, medan jag cyklar, åker buss eller med henne och är konstnär har jag nog snarare blivit som en typisk lillasyster i förhållande till henne, fast jag inte gärna vill inse det själv.

4 kommentarer:

Maja sa...

Det är bara en gammal tokig granne till dig som trott att jag var äldre en dig så så ofta är det inte.

MalinMatilda sa...

Nej, faktum är att jag kan räkna upp 5-6 till, varav den senaste bara härom veckan...

Maja sa...

Det är väl bara för att du gilla att ta upp det hela tiden o berätta om din tokiga granne som trodde det. Det är ju ingen som säger o tror det självmant utan att du måste berätta. Din jädrans taskmört.

MalinMatilda sa...

Nejnej, vi säger väl så då, fast jag vet hur det ligger till jag (o även ngn som brukar läsa min blogg..).