Semana Horribilis?

Som en parafras på Drottning Elisabeth IIs sammanfattning av 1992 som Annus Horribilis skulle jag kunna kalla min Skåne-vecka för Semana Horribilis, med tanke på matförgiftningen och att den inneburit en total uttömning av energi. Jag väljer dock att istället se det positiva i att föräldrarna hunnit med mer på garage-bygget än vad de kunnat tänka sig. Titta bara här vad bra det ser ut (utbyggnaden rakt fram) från trädgården sett:

Ja, du ser rätt; det är burspråk mot trädgården i garaget! Snyggt, eller hur?

 

Så här ser det ut inifrån garaget, där vi hela tisdagen satte gipsplattor på väggarna. Pappa  menade att det väl blir bra som ateljé till mig när jag flyttat ned, så jag tackar jag!

Visst är det fantastisk färg på syrenen bakom Flora? Det är en vanlig syren, precis som vit och bondsyren, men med mörkare färg och inte en ungersk syren som jag först trodde. Den har ju mindre både blad och blomklasar.

De har även införskaffat ett par plantor av gullregn, som jag verkligen älskar. Den är ju giftig, men bara att äta och eftersom här inte ska vara några spädbarn som smaskar på det de kommer åt finns nog ingen anledning till oro.

Humlen ser lite tanig ut, men då jämför jag
den med den överdådigt lummiga som
fanns i Brunflo under min barndom.

Majas näckros knoppas!

Rapsblommen på fälten runt om är väldigt
vackert gul, enligt min åsikt!

Måste bara lägga med ännu en bild av den fantastiska
ormhassel, som påstås blomma trots snöhögar!

... och mors rabatter prunkar med bl a Japansk
benved ; inte mycket att klaga på m a o!

Jag har fått upptäcka närmiljön och så har vi haft tillfälle att umgås istället för att ¨åka runt för att se och göra en massa; inte pjåkigt det heller!