onsdag 2 april 2014

Vårt opålitliga minne

När jag tänker på torpet där farmor och farfar bodde minns jag det alltid en vacker sommardag, fast jag kan svära på att just de dagarna måste ha skett väldigt sällan. Jag minns alltid när man hoppade ur bilen i det gröna gräset och hoppsade under de gröna björkarna på en mjuk och grön gräsmatta.
Pappa, mamma, farmor och jag vid pappas barndomshem 1971
Samma sak när jag tänker på där mormor och morfar bodde. Fast det ju är snö sju månader om året i Jämtland är det nästan alltid sommar i mitt minne och vi sitter och fikar i hammocken vid ytterväggen mot deras kök. I alla fall när jag inte tänker på någon särskild händelse.
Moster Ann-Mari, jag i mammas knä och mormor
hos mormor och morfar 1971 på "fel" plats dock
Jag har tidigare nämnt hur opålitligt vårt minne är i samband med att jag berättade om TV-programmet Din Opålitliga Hjärna.
Elizabeth Loftus vid University of California, Irvine, USA har över 40 års erfarenhet av att forska om minnet och är även en ofta anlitad expert i rättegångar för att bedöma ett vittnes möjligheter att minnas en händelse korrekt. Genom olika experiment har hon och hennes kolleger kunnat visa att det går att plantera minnen hos personer. De själva är sedan helt övertygade om att händelsen ifråga verkligen har inträffat, precis som jag skrev att jag kan leva mig så in i något jag fått berättat för mig att jag är helt övertygad om att jag var med.
Maja, morfar och farfar vid mitt barndomshem ca 1982. När jag
tänker på det är det också så här i sommarvärme jag minns det
oftast Maja ligger i en hammock från 70-talet
– Vi har till exempel gjort experiment i vilka vi uppgivit för försökspersoner att vi fått kännedom om att de varit med en omskakande händelse som barn, som att de kommit på avvägar i en shoppinggalleria och till sist räddats av en snäll person och återförenats med föräldrarna. Det är inte svårt att få försökspersoner att kunna minnas detta, fast det aldrig inträffat. De kan berätta målande om händelsen, med känslor och detaljrikedom. Det har visat sig att falska minnen kan vara precis lika detaljerade och känslofyllda som äkta minnen, har Loftus berättat.  
Elizabeth Loftus bild ur Din Opålitliga Hjärna
–Att uppleva att minnet förändrats har inte med intelligens att göra, alla kan råka ut för falska minnen, fortsatte Loftus och exemplifierade det med då Hillary Clinton i detalj beskrev en resa till Bosnien, med detaljer som hur mottagningskommittén ställdes in på grund av oroligheter på platsen och att hon och hennes medarbetare fick springa hukande från planet av rädsla för krypskyttar. Det visade sig senare att det var ett falskt minne när hon fick mothugg och bilder visade på hur mottagandet egentligen såg ut. På ett foto tog till exempel Clinton emot en blombukett från en liten flicka vid välkomstceremonin och där fanns inga krypskyttar, utan allt gick lugnt till. När Clinton fick se bilden medgav hon att hon måste minnas fel. Elizabeth Loftus har många liknade exempel. För falska minnen kan få verkligt ödesdigra konsekvenser, exempelvis vid rättegångar.
 – Vi har en hel det personer som sitter oskyldigt dömda i våra fängelser, påpekar Loftus . Falska minnen kan framkallas i till exempel i psykoterapi. Ta t ex Sture Bergwalls minnen som exempel:
 – Det är [därför] viktigt att psykologer och psykoterapeuter är medvetna om detta. Att inom ramen för psykoterapi tolka drömmar och uppmuntra klienten att minnas det förgångna kan leda till att falska minnen skapas.

Inga kommentarer: