tisdag 13 januari 2015

Onödig exotism (eller opålitligt minne)

Jag är väldigt förtjust i Annika Norlins musik både på svenska och engelska och känner igen en hel del i den, eftersom också hon vuxit upp i Östersund, fast hon är så mycket yngre än jag. Faktum är att hon gick ett år i gymnasiet samtidigt som min tio år yngre syster gjorde det och de umgicks då i samma kretsar.
ur söndagens DN
Jag blev därför glatt överraskad när jag i söndags fann en stor intervju med henne i DN. Tills jag kom till delen om hennes kroppsuppfattning vill säga: "Just det här att jag under uppväxten i Jämtland saknade den rejäla arbetskropp som var idealet där, utan i stället fick en späd kulturkropp." Jag tycker att just det uttalandet är att sprida en exotism som inte finns gällande Jämtland. Man skulle ju vara närmast anorektiskt smal också där, vad jag minns. Visst berodde det säkert också på i vilka kretsar man rörde sig i, men jag har väldigt svårt att tänka mig att hon levde i skogsshuggarkretsar. Hon är ju dessutom uppvuxen på Frösön, som var ansett som finare än Brunflo som jag kommer ifrån. Det var där läkarna och advokaterna som inte bodde i Karlslund bodde.
början av faktarutan i ur söndagens DN
I artikeln står också "Att Annika till slut hamnade i musikbranschen var en ren slump. På fyllan på en 30-årsfest skickades en gitarr runt och Annika fick ingivelsen att spela en låt som hon hade skrivit, Highschool stalker. Rätt person, en vän som drev ett litet skivbolag, visade sig vara på just den festen och bad henne spela in den till en samlingsskiva med titeln Jeans and Summer." Jag har dock för mig att hon upp trädde på Gamla Tingshuset som när hon gick i gymnasiet som Hello Saferide, men det kan i o f s vara mitt minne som spelar mig ett spratt. Eller så vill hon odla en myt om sig själv som jag nu förstör...

Inga kommentarer: