tisdag 1 december 2015

Tindra och utmana för äventyr?

För ett tag sedan bad jag om hjälp att hitta på ett utmanande äventyr eftersom jag håller på att trappa ut min medicin och vill göra det så enkelt som möjligt. Jag följde ju Receptet på Lycka, där de särskilt betonade det, tillsammans med bästa möjliga kost och träning
Camilla förklarar själv varför just utmaningar är så viktiga
särskilt  vid uttrappning av medicin i Receptet på Lycka
Jag fick nästan genast flera idéer, men med tanke på mitt tidigare liv verkar min tanke om äventyr vara lite annat än andras...
1. Ta en cykel och cykla till en annan stadVisst, jag kan ta min egen cykel och cyklar till Ystad, 4 mil är ingen match. Utmanande, nja. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på sedan när jag väl kommit fram. Cykla tillbaka igen? Det känns bara onödigt faktiskt.
2. Stick ut och vandra - Jag går runt nästan en mil varje dag, eftersom jag inte har någon bil, så det känns inte så utmanande direkt och inte ett dugg äventyrligt, faktiskt.
3. Sätt dig på en buss och prata med nån okänd. Eftersom jag flyttade 120 mil för drygt ett år sedan och inte är särskilt blyg så pratar jag faktiskt med okända flera gånger varje dag, så det behöver jag ingen buss för
Denna plakett fick jag, till min enorma förvåning, av
jordbruksministern i regionen Maharashtra (i Indien) 2001.
"Från renlighet till framgång" står det på den på marathi.
etc, mm, osv, 
Problemet är bara att jag redan har volontärjobbat, skriver varje dag, men inte direkt en bok, brukar vara noga med att berätta för folk direkt när jag tycker de gör bra grejor. Mest för att de flesta andra brukar klaga och jag gärna vill vara en motvikt till det. Jag tror inte jag har någon fobi kvar som jag kan bota och personliga makeovers är väl främst till för dem som är osäkra på sin stil och jag har provat så mycket att jag känner mig helt bekväm som jag är? Att försöka omvända sverigedemokrater försöker jag så fort jag får chansen, men inte direkt genom uppsökande verksamhet. Väckelsemöte i närmsta pingstförsamling var jag på som barn eftersom vi hade grannar som var pingstvänner. Slutligen har jag fått unika smakupplevelser- många gånger om. Jag har smakat inälvor som de äter dem i Grekland, Frankrike och lever i Sydafrika, där jag även testade larver känns det lite överflödigt faktiskt...

Jag kom dock på ett eget utmanande äventyr som säkert inte alls är något särskilt för andra. Jag kommer att berätta mer om det senare, men har hittills i a f tre tindrare varav en supertindrare efter ca två veckor, fast jag har ännu inte träffat någon av dem,

Inga kommentarer: