måndag 25 mars 2013

CFT - Förlåtelsefokuserad KBT och självläkning

Till att börja med vill jag framhålla att jag personligen inte har någon som helst erfarenhet av KBT, kognitiv beteendeterapi. Jag läser dock i DN om CFT (Compassion focused therapy), som är en riktning inom KBT, som jag egentligen tycker borde heta Förlåtelsefokuserad terapi på svenska. Det handlar nämligen om att inte vara så hård, utan istället förlåta sig själv och därigenom bryta sig loss ur sitt förflutna, försonas med och vara snäll mot sig själv. Alltså sådant som jag tagit upp här många gånger.
IMG_0753
Buddhistiska mani-hjul på bild lånad från
compassionfocusedtherapy.com
"Det är ett terapeutiskt förhållningssätt som övar oss i att känna mer  medkänsla med oss själva.  CFT har utvecklats av den brittiske KBT-psykologen och professorn Paul Gilbert [vid University of Derby].  Han har ägnat en stor del av sin forskning åt att förstå hur skam och överdriven självkritik kan behandlas och har startat Compassionate mind foundation, som  arbetar för att föra ut CFT över världen." Som det står i artikeln (som tyvärr inte ligger ute på webben). 
faktaruta ur DN 130317
Det påminner mig om vad Sanna Ehdin hävdar att all läkning egentligen är frågan om självläkning. "Till exempel är tankar näring för ditt system på samma sätt som maten är det. Bestraffande tankar och skuld kan  ge magknip precis som dålig mat, medan näringsrik mat och uppskattande ord kan göra att ens energi lyfter. [Min kursivering] Det medför att även dina tankar och din själsliga kraft hjälper till att stärka dig."
bild lånad från halsosidorna.se
Jag har varit kritisk mot KBT av flera orsaker, men detta gör mig intresserad och jag läser vidare i SvD att  "Framväxten av KBT har alstrat en lavin av självhjälpsböcker. Här handlar det om att förändra negativa tankemönster som leder till oönskade beteenden. Till skillnad från psykoanalysen är KBT vetenskapligt dokumenterad och bygger på samma vetenskapssyn som neurobiologin." Mitt intresse för neurovetenskap har nog få trogna bloggläsare missat och neurobiologi är ju en del inom forskningsfältet neurovetenskap.
Jag läser dock vidare att "KBTs framgångar har givit självhjälpen inom samma fält ett fundament av vederhäftighet som dess anhängare knappast hade vågat hoppas på, och har också varit till glädje för de läkemedelsföretag som säljer antidepressiva [SSRIpreparat.” Jag förhåller mig alltså även fortsättningsvis skeptisk till KBT, men tror desto mer på CFT, tills jag överbevisats om motsatsen. (På samma sätt som jag var oerhört skeptisk till SSRI-preparat för 18 år sedan, testade efter att läkarna förordat det och jag själv läst på. Det visade sig, tack och lov, vara en sådan enorm hjälp mot min hjärntrötthet att jag nu inte kan tänka mig ett liv utan dem.) Tur att man har fel emellanåt ändå...

Inga kommentarer: